Otillräckliga satsningar på välfärden, minskade anslag till delar av civilsamhället, men också några glädjande nyheter – som satsningar för att stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. NSPH:s ordförande Conny Allaskog kommenterar regeringens budgetproposition för 2024.
Conny Allaskog, NSPH. Fotograf: Caroline Andersson
I budgetförslaget för 2024 ser vi en fortsatt minskning av anslagen för utgiftsområde 9 – Hälsovård, sjukvård och social omsorg . Området förväntas dessutom bantas med ytterligare miljarder under kommande treårsperiod.
För arbetet med hälso- och sjukvårdspolitiken presenteras minskade anslag för 2024, en minskning som också aviseras fortsätta kommande år. Ett av de för NSPH relevanta områden som återfinns här är posten Bidrag till folkhälsa- och sjukvård, där det presenteras en avsevärd minskning av medel jämfört med 2022.
Inom detta område presenterar regeringen en fortsatt satsning för att korta vårdköerna under de två kommande åren. Frågan är dock hur den regionala- och kommunala hälso- och sjukvården ska klara av att leverera det som krävs för att leva upp till kraven som ställs för att få tillgång till dessa medel. Andra satsningar som hittas under denna budgetpost är en ny satsning på sociala utfallskontrakt, samt ett tillfälligt sektorsbidrag till hälso- och sjukvården.
Frågan är dock hur den regionala- och kommunala hälso- och sjukvården ska klara av att leverera det som krävs för att leva upp till kraven som ställs för att få tillgång till dessa medel.
Ett annat angeläget område är Bidrag till psykiatrin där vi nu ser, till skillnad från vad som aviserades i budgetpropositionen för 2023, en avsevärd ökning av medel för 2024 och kommande år. Här finns bland annat den pågående satsningen för att korta köer till barn- och ungdomspsykiatrin samt för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.
Det tillsätts också medel för att fortsätta stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Hur det ska ske presenteras inte närmre. NSPH:s hållning är att det är välkommet att regeringen presenterar en satsning i faktiska medel till området psykisk hälsa och suicidprevention under de kommande åren. Det behöver dock ställas mot det faktum att det samtidigt presenteras en minskning i anslagen i utgiftsområdet som helhet.
Det är välkommet att regeringen presenterar en satsning i faktiska medel till området psykisk hälsa och suicidprevention under de kommande åren. Det behöver dock ställas mot det faktum att det samtidigt presenteras en minskning i anslagen i utgiftsområdet som helhet.
Regeringen tar här även tydlig ställning för patienter och brukare genom skrivelser som “patientens ställning behöver tydliggöras och förstärkas genom att ännu tydligare inkludera patienter och brukare i det fortsatta arbetet”. Men trots detta finns inga konkreta satsningar för ett stärkt brukarinflytande. Om det ska bli annat än tomma ord från regeringens sida behövs här också faktiska prioriteringar och satsningar, menar vi på NSPH.
Höjda anslag för folkhälsopolitiken
För arbetet med folkhälsopolitiken ser vi, tvärtemot föregående budgetpost, en höjning av anslagen. Under detta område satsas det bland annat på ett kommande fritidskort för barn och unga, samt vissa satsningar för att förebygga ensamhet bland äldre personer.
Fritidskortet är en av regeringens stora satsningar på civilsamhället i budgetpropositionen. Politikens inriktning inom området beskriver att barn och unga behöver få ökad tillgång till idrott, kulturverksamhet, friluftsliv och annat föreningsliv. Det kan tyckas motsägelsefullt då regeringen parallellt med detta väljer att dra ned på flera av dessa verksamheter, genom bland annat minskade eller indragna anslag.
Det kan tyckas motsägelsefullt då regeringen parallellt med detta väljer att dra ned på flera av dessa verksamheter, genom bland annat minskade eller indragna anslag.
Det är inom detta område glädjande att läsa att det är prioriterat av regeringen att ta fram en ny nationell strategi för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention efter redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023. I budgetpropositionen framgår inte hur eller när regeringen ska ta arbetet vidare eller vilka insatser som förväntas ingå i arbetet.
NSPH hoppas på att förslaget till strategi antas av regeringen inom kort och att arbetet därefter kommer med faktiska resurser och incitament för att strategins ambitioner ska kunna bli verklighet.
Politiken för sociala tjänster och funktionshinder
Gällande området Funktionshinderspolitiken presenteras något höjda medel från 2024 och framåt. Det blir däremot inte någon ökning av bidrag till funktionshindersorganisationerna under 2024 eller åren framöver, vilket får konsekvenser för flera av NSPH:s medlemsorganisationer.
Det blir däremot inte någon ökning av bidrag till funktionshindersorganisationerna under 2024 eller åren framöver, vilket får konsekvenser för flera av NSPH:s medlemsorganisationer.
Området Politik för sociala tjänster får en minskad budget jämfört med föregående år. Det är dock mer medel än under 2022. Här presenteras en liten höjning av den statliga assistansersättningen, en höjning av bidrag till utveckling av socialarbete och att vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet planeras höjas på sikt. Vi ser även att stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskar under 2024, och därefter minskas kraftigt under kommande år.
Regeringen presenterar inom detta område också en stor satsning för att komma till rätta med många av de utmaningar som finns inom de boenden som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS – en satsning som vi på NSPH välkomnar.
Övriga områden med relevans för NSPH:s målgrupper
Vi kan konstatera att anslagen för flera utgiftsområden som är viktiga för NSPH inte innehåller de satsningar som hade behövts för att leva upp till behoven.
Vad gäller insatser inom arbetsmarknad och utbildningsväsendet ser vi att flera av de tidigare aviserade neddragningarna för 2024 inte längre är aktuella, vilket är positivt. Dessa förväntas dock genomföras under kommande treårsperiod, vilket NSPH anser är väldigt olyckligt. Vi ser även en stor risk att stöd och anpassningar för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar inom arbete såväl som utbildning minskar i samband med de besparingar som just nu sker runt om i landet.
Vi ser även en stor risk att stöd och anpassningar för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar inom arbete såväl som utbildning minskar.
Sjuk- och aktivitetsersättningen ökar något med anledning av att prisbasbeloppet höjs med drygt 9 procent från 1 januari 2024. Ett välkommet besked, men långt ifrån tillräckligt med anledning av den ekonomiska situation vi nu befinner oss.
En liten ökning av medel till den kommunala vuxenutbildningen presenteras i budgetpropositionen, vilket är positivt. Denna ökning ska dock sättas i relation till tidigare neddragningar, vilket innebär att den nivå som nu föreslås fortfarande är avsevärt lägre än budgetpropositionen för 2022. Den kommunala vuxenutbildningen kan vara särskilt viktig för personer som haft utmaningar att klara sig sin skolgång på grund av psykisk ohälsa. Det är därför bekymmersamt att regeringen inte väljer att satsa mer här, anser vi på NSPH.
Den kommunala vuxenutbildningen kan vara särskilt viktig för personer som haft utmaningar att klara sig sin skolgång på grund av psykisk ohälsa. Det är därför bekymmersamt att regeringen inte väljer att satsa mer här.
I utgiftsområde 17 som bland annat innefattar kulturfrågor, politiken för det civila samhället, ungdomspolitiken och folkbildning aviseras bland annat att det kommer mindre medel än tidigare till arbetet med ungdomspolitiken under kommande treårsperiod. Det innebär bland annat minskade medel till nationell och internationell ungdomsverksamhet. En positiv nyhet som presenteras här är att den tidigare tillfälliga satsning på 100 miljoner kronor till civilsamhället för arbetet med socialt särskilt utsatta blir permanent.
En positiv nyhet som presenteras här är att den tidigare tillfälliga satsning på 100 miljoner kronor till civilsamhället för arbetet med socialt särskilt utsatta blir permanent.
Regeringen har i tidigare budgetproposition aviserat stora neddragningar för folkbildningen, vilket NSPH varit kritiska till. I denna budgetproposition presenteras förvisso att folkhögskolorna får ett tillskott på 100 miljoner årligen, men då flera tillfälliga och riktade insatser inte förlängts medför det sammantaget minskade anslag till folkhögskolorna.
Studieförbundens anslag sänks också med 500 miljoner under en treårsperiod. Initialt med 250 miljoner och därefter med 350 000 000 kronor för 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget minska med 500 000 000 kronor.
En förstärkning till landets kommuner och regioner
Ett välkommet besked är att regeringen stärker det generella bidraget till landets kommuner och regioner med tio miljarder. Samtidigt menar SKR att det förväntade underskottet bland kommuner och regioner är 28 miljarder. Utan tillräckligt med satsningar på välfärden ser vi stora risker för neddraget stöd och insatser för de målgrupper som vi på NSPH företräder.
När kommuner och regioner behöver spara in vet vi att det finns en stor risk att patienter, brukare och anhöriga får en sämre tillgång till vård och omsorg.
När kommuner och regioner behöver spara in vet vi att det finns en stor risk att patienter, brukare och anhöriga får en sämre tillgång till vård och omsorg. Vi är också oroade över att det kommer få negativa konsekvenser för till exempel arbetet med brukarinflytande och samverkan med civilsamhället. Det är viktigt att detta inte prioriteras bort när verksamheter behöver göra nedskärningar.
Minskade eller indragna anslag till civilsamhället
I regeringens budgetförslag får flera viktiga aktörer i civilsamhället indragna eller minskade anslag, vilket vi på NSPH anser är väldigt oroväckande. Regeringen väljer exempelvis att helt dra in bidraget till etniska organisationer. Det indragna bidraget på 19 miljoner är en liten summa i sammanhanget men som får stora konsekvenser för enskilda organisationer och deras målgrupper. Även ungdomsorganisationerna planeras få minskade anslag från 2026.
NSPH är även väldigt kritiska mot de minskade anslagen till folkbildningen och i synnerhet den stora minskningen av anslag till studieförbunden. Folkbildningsväsendet är på många sätt viktig för de målgrupper som NSPH företräder och för våra organisationer.
Studieförbunden är också en viktig arena för NSPH:s målgrupper att öka sina kunskaper och stärka sina demokratiska rättigheter.
Studieförbunden är en återkommande och viktig samverkanspartner för NSPH och våra medlemsorganisationer. Genom studiecirklar får många personer som lever med psykisk ohälsa och deras anhöriga chans att träffa andra med liknande erfarenheter, skapa nya sociala sammanhang och lära sig nya saker. Studieförbunden är också en viktig arena för NSPH:s målgrupper att öka sina kunskaper och stärka sina demokratiska rättigheter. Att montera ner dessa verksamheter får också negativa konsekvenser för vår rörelse och de personer som våra organisationer företräder.
Avslutande kommentar
Det är många som kommer förlora på den budget som nu presenterats av regeringen. Ett sådant exempel är just det faktum att det inte satsas tillräckligt på den gemensamma välfärden, vilket riskerar att slå särskilt hårt mot människor som lever med psykisk ohälsa.
Några positiva ansatser i budgetpropositionen för 2024 är att regeringen satsar på arbetet med att fortsätta stärka och utveckla insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention, samt att flera av de tidigare aviserade neddragningar av statens stöd till välfärden inte blir av, i alla fall under nästa år.
Vad som satsas på och vad som stryks i budgetförslaget säger mycket om de politiska prioriteringarna som råder bland regeringsunderlaget.
NSPH ser även med oro på de neddragningar som föreslås för delar av civilsamhället. Vad som satsas på och vad som stryks i budgetförslaget säger mycket om de politiska prioriteringarna som råder bland regeringsunderlaget. NSPH:s ståndpunkt är att regeringen istället behöver värna och främja – inte begränsa – de principer som civilsamhällets organisationer står för och bidrar med i en demokrati.
NSPH kommer fortsätta följa utvecklingen, driva påverkansarbete och bjuda in till fortsatt dialog med regeringen för att stärka arbetet med psykisk hälsa framöver.
