Så arbetade NSPH med metoder för förbättring inom projektet “Växa och må bra”

”Alla i teamet, både anhöriga, brukare och personal, möts på en jämlik nivå. Det är en av finesserna med den här metoden” säger Maria Kindefält Trygg, utvecklingsledare på NSPH.

Växa och må bra-projektet använde sig av en metodik som har sitt ursprung i det framgångsrika arbetssättet ”The Breakthrough Series”, framtaget av Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston, USA. Det är en metod som bygger på principen om att det är de som utför arbetet som också är de som kan förändra det.

Med rötterna i ovanstående metod skapade Växa och må bra-projektet sitt eget unika arbetssätt genom att också inkludera anhöriga och brukare i förbättringsarbetet. Både unga och vuxna. Utgångspunkten blev då istället att de är de som utför arbetet, tillsammans med de som tar emot vården, stödet eller utbildningen, som också är de som bäst kan förbättra det.

Ett team bestod således av olika professioner och anhöriga, patienter eller ungdomar, och på så sätt kunde man trygga att allas perspektiv togs till vara och användes i förbättringsarbetet. Alla bidrog med olika pusselbitar och möttes i ögonhöjd på en jämlik nivå.

I förbättringsarbetet utgick man ifrån det som skapade värde för ungdomen i mötet med professionen och strävade efter att förbättra sina arbetssätt.
Förbättringsarbetet byggde på tre frågor:

  • Vad är det vi vill uppnå?
  • Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
  • Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar?

Varje team formulerade tydliga, fokuserade mål och testade förändringarna i en liten skala. Effekterna av förändringarna följdes upp med systematiska mätningar över tid. Mätningarna var centrala i förbättringsarbetet. Man kunde mäta alla möjliga saker som till exempel nöjdhet eller antal personer som dök upp på sina bokade besök.

En del av mätningen utgjordes av den så kallade ”mjuka” utvärderingen. Där frågade man ”Hur kändes det?”, ”Hur kändes det här mötet med socialtjänsten?”, ”Hur kändes den här dagen?” Det var ett sätt att träna på att utvärdera hur en aktivitet upplevdes.

Under utbildningstiden träffade de olika teamen i gemensamma lärandeseminarier, för att gå igenom teori och träna på förbättringsverktygen i praktiken.  Genom att berätta vad de hade gjort sedan sist och vad de planerade som sitt nästa steg lärde teamen av varandra. Och coachade varandra.

Efter det hade teamen arbetsperioder på hemmaplan. Teamen leddes av en coach från verksamheten, som fick extra metodstöd av en utvecklingsledare på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa(NSPH).

Sammanfattningsvis så syftade Växa och må bra-projektets metodik till att minska gapet mellan det vi uppnådde i nuet och det önskade resultatet som vi ville uppnå i framtiden, själva förbättringen.