I en lagrådsremiss föreslår regeringen ändringar som ska stärka rätten till personlig assistans för personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka rättssäkerheten för barn som är i behov av assistans.
Regeringen föreslår lagändringar i form av:
- Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska bli ett grundläggande behov enligt LSS.
- Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven.
Regeringen beräknar att förslagen kommer att leda till 1 800 nya mottagare av assistansersättning och att fler ska få rätt till kommunal personlig assistans. NSPH tror och hoppas att förslagen kommer göra att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar ska beviljas assistans i framtiden.
– Vi välkomnar regeringens förslag om att stärka assistansen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förslagen kan komma att bli viktiga för personer med psykiska funktionsnedsättningar som tidigare nekats personlig assistans men som nu, utifrån dessa ändringar, kan beviljas personlig assistans, säger Conny Allaskog, ordförande NSPH.
Regeringen satsar 667 miljoner under 2023 för att finansiera de här reformerna och drygt 3,3 miljarder per år när reformen fått fullt genomslag fr.o.m. 2027. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
– Det här är den största reformen inom personlig assistans sedan LSS infördes. Vi ska höja livskvaliteten och underlätta vardagen för både dem med behov av personlig assistans och deras anhöriga. Så bygger vi ett starkt och jämlikt samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.
Läs mer:
Regeringen föreslår lagändringar för att stärka rätten till personlig assistans – Regeringen.se
