Lågkonjunktur, kompetensflykt, befarade uppsägningar – samtidigt som psykiatrin, skola och BUP skriker efter mer personal. De politiska partierna är ense om utmaningarna och behoven inom den psykiatriska vården, även om synen på skattenivåer och statlig finansiering skiljer sig åt.
Den ekonomiska krisens effekter på välfärdsinvesteringarna och utmaningarna i att skapa en fungerande vårdkedja för barn med psykisk ohälsa. Det var några av frågorna som stod i fokus den 26 september när NSPH bjudit in alla riksdagspartierna till panelsamtal utifrån frågeställningen ”Vad gör ni för oss med psykisk ohälsa?”. Samtalet var en uppföljning på förra årets uppskattade politikerdebatt som hölls innan valet.
Från vänster: Anders W Jonsson (C). Anna Vikström (S).
– Vi är inne i ett väldigt bekymmersamt läge, där de samhällsutmaningar vi står inför kommer drabba personer med psykisk ohälsa extra hårt. Vi behöver se till att kommuner och regioner har tillräckligt med resurser, sade Anders W Jonsson (C).
Anders konstaterar att med den föreslagna budgeten kommer kommuner och regioner nu i stället tvingas till betydande nedskärningar och att avskeda i stor skala. Han fick medhåll av Karin Rågsjö (V):
Från vänster: Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V).
– När nu regionerna och kommunerna tvingas till nedskärningar kommer det bli ännu svårare att arbeta förebyggande. Vi vet också att barn som inte klarar av skolan riskerar att drabbas av psykisk ohälsa framöver. Det här handlar om politiska prioriteringar, sade Karin Rågsjö.
Ulrika Westerlund (MP) lyfte fram att det är viktigt att se att psykisk ohälsa slår ojämlikt, där hbtqi-personer och migranter är exempel på grupper som är extra utsatta.
Från vänster: Christian Carlsson (KD), Jakob Olofsgård (L).
Regeringspartierna å sin sida pekade på en rad förslag som ligger uppe för att stärka arbetet för psykisk hälsa: en nationell samordnare för suicidprevention ska tillsättas, Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, ett utökat gåvoavdrag till företag som vill stötta civilsamhället samt att 100 miljoner kronor årligen ska öronmärkas för civilsamhället.
– Vi behöver ta reda på kompetensbehovet inom vården. En grundläggande kartläggning saknas faktiskt, och behöver göras så att vi vet vilka konkreta åtgärder vi ska gå vidare mes, sade Christian Carlsson (KD).
Anna Vikström (S) uppgav att Socialdemokraterna tycker att läget när det gäller kompetensförsörjningen inom vården är så allvarligt att man behöver ta ytterligare ett steg och tillsätta en beredning på området, för att skapa en bredare samhällssammanslutning kring problemet.
Från vänster: Anna Vikström (S), Carita Boulwén (SD) .
Civilsamhället behöver långsiktig finansiering
Frågan om att skapa rimliga villkor för civilsamhället att bidrag till samhället skapade tydligt engagemang. Ulrika Westerlund (MP) beskrev utmaningarna för civilsamhället, med återkommande projektfinansiering och ofta krav på att arbetet måste vara ”nyskapande”. Något som i hög grad försvårar att få stabil finansiering för redan etablerad verksamhet som visat sig välfungerande och efterfrågad.
– Utan långsiktig finansiering blir det dessutom svårt att behålla kompetens och personal, vilket i det längre perspektiv blir slöseri med resurser, sade Ulrika Westerlund.
Från vänster: Jakob Olofsgård (L), Malin Höglund (M), Karin Rågsjö (V), Ulrika Westerlund (MP).
Enighet om att öppna Nationella hjälplinjen
I debatten framkom att det fanns områden där partierna verkade eniga om vilka åtgärder som de vill se framöver. Partirepresentanterna var överens om att de vill se att den Nationella hjälplinjen ska öppna igen.
– Det är glädjande att det finns en sådan politisk enighet kring att en nationell stödlinje ska återinföras. Vi hoppas nu att det kommer ett konkret politiskt förslag om detta inom kort, konstaterade Conny Allaskog, ordförande för NSPH.
Samtliga partier är överens om att återinföra nationella hjälplinjen.
Alla företrädarna vill dessutom förverkliga den nyligen presenterade strategin för psykisk hälsa. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som presenterades den första september. Tanken är att den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.
Panelen och moderatorer.
Utfrågningen av politikerna genomfördes av Conny Allaskog tillsammans med Inger Blennow, f d ordförande i Sveriges Fontänhus Riksförbund. Hon tog upp det faktum att Trafikverket värderar ett människoliv till 40 miljoner kronor. Det ska motsvara hur mycket svenskar är beredda att betala för att minska risken för trafikolyckor, och används för att väga nyttan med säkerhetsinsatser mot kostnaderna.
– Tänk om vi fick se motsvarande värdering och kostnadsberäkningar inom psykiatrin, det skulle ge dramatiska effekter, säger Inger Blennow.
