I Klagomålsutredningen föreslås att framtidens vårdtillsyn ska utformas efter patienternas erfarenheter. NSPH välkomnar förslaget men anser att då måste patienterna får bättre möjlighet att bidra med sin erfarenhetskunskap i patientnämnderna. Detta så att IVO får bästa möjliga underlag när tillsynen ska utvärderas och förändras.
När den särskilde utredaren Anders Printz den 14 december presenterade den så kallade Klagomålsutredningens slutbetänkande (SOU 2015:102) för sjukvårdsminister Gabriel Wikström är det patientperspektivet som är centralt för utvecklingen av vårdtillsynen. Anders Printz menar att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, måste ändra sitt förhållningssätt och i större utsträckning tillvarata patienters erfarenheter. Dessa ska ligga till grund för tillsynen inom vården. Därmed ligger utredningens förslag i linje med det som NSPH tidigare rekommenderat i sitt yttrande över delbetänkandet ”Sedd, hörd och respekterad” (SOU 2015:14).
Enligt utredaren bygger en patientcentrerad tillsyn på att IVO på ett systematiskt sätt kan samla in patienterfarenheter från olika källor. För att det ska vara möjligt så krävs att patientens erfarenheter, kunskap och iakttagelser får stor plats både när tillsynen planeras och när den genomförs.
-För att det här ska bli bra krävs att det avsätts ekonomiska resurser för att patienter, brukare och anhöriga ska kunna bidra med sina erfarenheter. Deras inflytande i patientnämnderna behöver förbättras. Det existerar inget sådant samarbete i dag, säger Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH, i en kommentar till utredningen.
Patienternas behov har även varit utgångspunkt för det klagomålssystem som föreslås i utredningen. Synpunkter och klagomål ska i första hand direkt besvaras av vårdgivaren, i andra hand genom stöd av en patientnämnd som ska säkerställa att patienter får sina frågor besvarade på ett begripligt sätt.
Åke Nilsson på RSMH, som efter rekommendation av NSPH förordnats till Klagomålsutredningens expertgrupp, välkomnar utredningens slutbetänkande och tycker att den på ett bra sätt lyckats beskriva problemen med den nuvarande situationen; där patienter allt för ofta inte förstår vart de ska vända sig med sina klagomål och där svar dröjer. När svar från IVO eller vårdgivaren väl kommer uppfattas det dessutom ofta som svårförståeligt och/eller otillfredsställande.
Däremot flaggar han för att huvudprincipen att den som är missnöjd ska klaga direkt hos vårdgivaren kan vara problematiskt ur patientsynpunkt.
– Vi vet sedan tidigare att det är vanligt att patienter inom psykiatrin drar sig för att kritisera den vårdinstans man är i en beroendeställning till, säger Åke Nilsson.
Genom utredningens förslag kommer patientnämnderna få en central roll i att säkerställa att utsatta patientgrupper kan få sina röster hörda och får svar på sina frågor.
– Det blir en stor press på de befintliga patientnämnderna att samordna sig och arbeta systematiskt för att patienter över hela landet på ett rättvist sätt får samma möjligheter att göra sin röst hörd, och undvika att det uppstår regionala skillnader, säger Åke Nilsson.
Utredningen ”Fråga patienten – Nya perspektiv i klagomål och tillsyn” (SOU 2015:102) finns här
NSPH:s yttrande över Klagomålsutredningen delbetänkande ”Sedd, hörd och respekterad” – (SOU 2015:14) finns här
Anders Printz debattartikel om utredningen i Dagens Nyheter
Bakgrund:
Regeringen tillsatte den 12 juni 2014 en särskild utredare för att se över hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården. Uppdraget var att föreslå hur klagomålshanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare samt hur klagomålen ska fördelas mellan vårdgivarna, patientnämnderna och Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
