Dåligt bemötande, bristen på en meningsfull vardag under vårdtiden, rädsla för övermedicinering och omgivningens stigmatisering och fördomar. Det är erfarenheter av vården inom rättspsykiatri som kommit fram efter intervjusamtal med före detta patienter och anhöriga. Mer om detta går att läsa i en ny rapport som sammanställts inom projektet Inflytande i rättspsykiatrin.
Den 15 december 2020 presenterades en ny rapport från projektet Inflytande i rättspsykiatrin: Erfarenheter av att vårdas eller vara anhörig i rättspsykiatrin i Sverige – rapport från fokusgrupper med utskrivna patienter, patienter i utslussning och anhöriga. Presentationen hölls för projektets samarbetspartners samt fokusgruppsdeltagare och andra som varit med och gjort arbetet med höstens fokusgrupper möjligt.
Projektgruppen vill med rapporten göra en analys och förmedla allt det som kommit fram i intervjusamtalen. Detta för att se inom vilka områden man som patient eller anhörig resonerar när det handlar om egenmakt och inflytande samt bemötande och fördomar (stigmatisering), och hur erfarenheter från rättspsykiatrin präglar livet och tillvaron utifrån dessa aspekter.
Ambitionen är också att denna rapport ska kunna fungera som ett viktigt underlag för projektets fortsatta arbete framåt med att öka brukarinflytandet i rättspsykiatrin, i samarbete med både den lokala brukarrörelsen och de kliniker som ingår i projektet.
Människors egna upplevelser och synpunkter är det centrala för att vi tillsammans ska kunna påverka och förbättra både vård och samhälle!
Några tydligt utmärkande drag i före detta patienters och anhörigas berättelser är upplevelser av dåligt bemötande, bristen på en meningsfull vardag under vårdtiden, rädslan för övermedicinering och erfarenheter av omgivningens stigmatisering och fördomar. Anhöriga lyfter dessutom särskilt fram frustrationen kring sekretess och bristen på insyn och delaktighet för dem i den rättspsykiatriska vården.
Illustratör: Cecilia Birgerson Nordling
Man upplever alltså många stora brister som patient eller anhörig; samtidigt är många rädda för att påpeka detta, eftersom de erfarit att det kan leda till repressalier.
Det finns också ljusglimtar och våra fokusgruppsdeltagare har även delat med sig av några positiva aspekter. När man som patient väl hamnar inom den rättspsykiatriska vården så kan man inte längre bli avvisad, vilket innebär en viss kontinuitet i vårdsituationen. Man har tak över huvudet och isoleras ibland från ett eventuellt missbruk genom den avhållsamhet som den slutna rättspsykiatriska vården leder till.
Några – både före detta patienter och anhöriga – vittnar också om det stöd de fått av engagerad personal med ”hjärtat på rätta stället”, något som kan betyda oerhört mycket på vägen mot återhämtning och ett gott liv.
Läs mer i vår rapport (det finns även en mer kortfattad och överskådlig presentation):
RAPPORT: Erfarenheter av att vårdas eller vara anhörig i rättspsykiatrin i Sverige (pdf)
PRESENTATION: Erfarenheter av att vårdas eller vara anhörig i rättspsykiatrin i Sverige (pdf)
Vi vill rikta ett stort tack till alla de som delar sina levda erfarenheter från rättspsykiatrin med oss och andra gruppdeltagare.
Vill du veta mer eller har frågor? Kontakta gärna oss:
Emelie Lundin (projektledare Inflytande i rättspsykiatrin).
E-post: emelie.lundin@nsph.se. Telefon: 076-698 63 45.
Läs mer: www.nsph.se/rattspsykiatri
Följ oss på Facebook: @inflytandeirattspsykiatrin
