Psykiatrisk tvångsvård tenderar att skada patienternas förtroende snarare än att motivera dem, kvinnor har genomgående en mer negativ upplevelse av tvångsvård och det finns en generell brist på delaktighet och hälsofrämjande åtgärder. Men konstruktiva arbetssätt finns. Detta konstaterar Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, i rapporten Tvångsvård och självvald inläggning – En rapport om patienters och anhörigas upplevelser av två olika vårdformer i psykiatrin.
– Rapporten visar att det fortsatt finns mycket som behöver förbättras inom den psykiatriska tvångsvården. Samtidigt kan vi också konstatera att det finns arbetssätt som skulle kunna bidra till en sådan utveckling. Ett exempel är självvald inläggning, som är fokus för en av undersökningarna i den här rapporten, säger Conny Allaskog, ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.
NSPH har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört två undersökningar under perioden 2021–2022, där erfarenheter från patienter och anhöriga om psykiatrisk tvångsvård och självvald inläggning samlats in. Undersökningarna har ingått som underlag i två uppdrag som Socialstyrelsen fått från regeringen.
– Vår rapport visar att det är nödvändigt att utgå från patienternas och anhörigas upplevelser och kunskap för att kunna utveckla och styra den psykiatriska vården i en bättre riktning. Det är särskilt viktigt när vården sker utan samtycke, betonar Conny Allaskog.
Brister i tvångsvårdens innehåll och utfall
I NSPH:s undersökning om patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård är resultaten dystra. Den psykiatriska tvångsvården tenderar att skada patienternas förtroende för psykiatrisk vård i stället för att motivera dem att vilja ta emot vård frivilligt. Flera beskriver en mer negativ bild av psykiatrisk vård efter att de kommit i kontakt med tvångsvården och att de drar sig från att söka vård igen. Det är även vanligt att patienter känner sig otrygga och maktlösa medan tvångsvården pågår. Flera upplever dessutom att tvångsvården hade kunnat undvikas, att den vård de tvingades till inte var för deras bästa eller förbättrade deras mående.
– Tvångsvården har en negativ inverkan på flera patienters mående och inställning till vården. Det tycks därmed få en helt motsatt effekt jämfört med vad tvångsvården är till för. Att vården känns trygg är en av de viktigaste faktorerna enligt patienterna, något som brister avsevärt enligt vår undersökning. Det här är anmärkningsvärt och något som vården behöver förbättra, säger Conny Allaskog.
Rapporten visar också att patienterna och deras anhöriga är missnöjda med tvångsvårdens ensidiga innehåll, bristen på stimulans och hälsofrämjande aktiviteter. Det framkommer också brister i delaktighet i planering och uppföljning av den psykiatriska vården, samt förebyggande insatser för att undvika att patienter ska hamnar i tvångsvård igen.
Skilda upplevelser mellan olika grupper
Rapporten synliggör tydliga skillnader i upplevelsen av psykiatrisk tvångsvård, till exempel beroende på kön, diagnos eller hur många gånger patienten vårdats med tvång. Kvinnor har genomgående en mer negativ upplevelse av den psykiatriska tvångsvården. Det är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor att känna sig otrygga på avdelningen jämfört med män. Det är även dubbelt så vanligt bland kvinnor att uppleva att kommunikationen med personalen fungerar dåligt.
– Att det finns så stora skillnader i hur olika grupper av patienter upplever tvångsvård är anmärkningsvärt, inte minst vad gäller kvinnor. Att vara kritisk till vård som sker med tvång är inte ovanligt, men det är varken rimligt eller acceptabelt att detta genomgående är vanligare för kvinnor, säger Conny Allaskog.
Conny Allaskog, NSPH. Foto: Caroline Andersson
Självvald inläggning kan bidra till en mer positiv upplevelse
Självvald inläggning är en vårdform som sträcker sig över både öppen- och heldygnsvård. Den har visat sig kunna bidra till att psykiatrin i högre utsträckning utgår från patientens upplevelse av sina behov av vård.
I NSPH:s undersökning visar det sig att flera av patienterna med hjälp av självvald inläggning har lyckats vända en negativ spiral av ohälsa och icke hjälpsam vård till något positivt. Efter att de fått tillgång till vårdformen beskriver uppemot hälften av patienterna att deras psykiska hälsa har blivit ganska bra eller mycket bra.
Patienterna som fått tillgång till självvald inläggning upplever dessutom att de känner sig välkomna av vården i samband med att de söker vård och att detta haft en positiv inverkan på måendet. Ett annat positivt resultat är att andra livsområden har förbättrats för dessa patienter i samband med att de erbjudits självvald inläggning, som exempelvis förutsättningarna att kunna arbeta, odla sina sociala relationer och ta sig an nya utmaningar i livet.
– Vi ser samtidigt att det inte räcker med att enbart låta patienterna lägga in sig när de själva vill. Verksamheter som vill lyckas med självvald inläggning måste vara beredda att förändra mycket mer än öppettider och inskrivningsrutiner. De behöver till exempel jobba för att bättre vårda relationer, ta vara på patienternas egna idéer om sina behov och att samarbeta kring det, säger Conny Allaskog och fortsätter:
– Baserat på resultatet från de här två undersökningarna kan vi på NSPH konstatera att den psykiatriska vården får bättre effekt för patienterna om det skapas en känsla av jämlikt samarbete mellan patienter och personal. Här ser vi att psykiatrin behöver ta hjälp från patienter och anhörigas för att utvärdera och fortsätta utveckla vårdens insatser.
Den 24 oktober presenteras rapporten i ett livesänt webbinarium. Mer information och anmälan till webbinariet kommer publiceras på NSPH:s webbplats efter sommaren.
