-Den här typen av kriser riskerar att driva på ojämlikheten i hälsa ytterligare, och det är en utveckling som kan öka självmordstalen, säger Rickard Bracken, generalsekreterare i Suicide Zero, i ett poddsamtal om corona-pandemin och dess långsiktiga effekter på den psykiska folkhälsan.
Han hänvisar till studier som visar att besparingar i offentlig sektor som skett efter ekonomiska kriser som den vi hade på 90-talet har lett till ökade klyftor i psykisk hälsa. För kvinnor kunde man se en markant skillnad i självmordstal mellan olika socioekonomiska grupper efter 90-talskrisen. Kvinnor med låg inkomst i utsatta yrken är de som påverkats mest av de efterföljande besparingarna i välfärden, vilket lett till försämrad psykisk hälsa och ökad självmordsrisk.
-Det kommer vara väldigt viktigt att vi efter pandemin har fokus på att vi inte får ytterligare skillnader i psykisk hälsa mellan grupper, och att vi inte prioriterar bort dem som har de allra största behoven, säger Rickard Bracken.
Han konstaterar att för att förverkliga nollvisionen rörande självmord måste det inte bara satsas mer på vården utan det krävs en samhällsförändring som motverkar hälsoklyftorna, och får olika aktörer att börja jobba tillsammans.
-Vi har allt för länge sett självmord som en fråga för psykiatrin, men det handlar om vad vi alla i samhället gör. Vi vet att det medmänskliga samtalet, att lyssna till någon som får sätta ord på det man upplever är en skyddsfaktor i sig, säger Rickard Bracken.
Här hittar du materialet Livsviktiga snack, som Rickard nämner i samtalet, som är ett stöd för vuxna och barn att kunna prata om det i livet som kan kännas jobbigt.
Poddsamtalet relaterar till en diskussion som påbörjades under ett webinarium om psykisk hälsa i pandemins skugga den 23/11. En artikel om webinariet finns här.
