Patientens ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes. På områdena tillgänglighet, information och delaktighet ser vi dessutom försämringar. Det visar en utvärdering av patientlagen som myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerat. NSPH pekar på att de alltjämt långa köerna inom vården är en av de allvarliga bristerna. 

Rapporten som granskar patientlagens efterlevnad

Myndigheten Vård och omsorgsanalys har regeringens uppdrag att utvärdera patientlagens genomslag. Den nya rapporten ”En lag som kräver omtag. Uppföljning av patientlagens genomslag” baseras på en webundersökning bland cirka 9 500 patienter. Den har stora likheter med de enkätundersökningar om patientlagen som samma myndighet genomförde 2014 och 2016, vilket har möjliggjort analyser av utvecklingen över tid. Vårdanalys har även intervjuat företrädare för olika patientgrupper, bland annat från NSPH och flera av våra medlemsorganisationer.

I rapporten framgår att det fortfarande efter drygt sex år finns flera brister i patientlagens genomslag och få tecken på förbättringar jämfört med Vårdanalys tidigare granskningar. Man konstaterar tydliga brister i vårdens tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och samordning.

–Tyvärr bekräftar rapporten det vi på NSPH erfarit sedan länge. Den visar dessvärre till och med på försämringar vad gäller tillgängligheten, säger Conny Allaskog, ordförande för NSPH.

Särskilt allvarligt är att lägst måluppfyllelse ses i gruppen som blir remitterad till specialistvården, vilken man enligt vårdgarantin ska få besöka senast inom 90 dagar. Och även om Vårdanalys säger att pandemin sannolikt haft en viss negativ påverkan, finns få tecken på förbättringar även i jämförelse med liknande undersökningar genomförda innan pandemin.

Vårdanalys identifierar flera förklaringar till resultaten. Vården har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att patientlagen ska få genomslag. Huvudmännen har bara undantagsvis strategier för att möta intentionerna med patientlagen och det saknas en tillräckligt stark kultur inom hälso- och sjukvården som verkar för att stärka patientens ställning.

Vårdanalys rekommenderar regeringen att förtydliga patientlagen när det gäller vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad samt dess innehåll. Myndigheten anser vidare att regeringen och IVO bör stärka tillsynen och ansvarsutkrävandet av efterlevnaden och att huvudmännen bör ställa tydliga krav på och skapa incitament för vårdgivare att uppfylla skyldigheterna i lagen.

NSPH delar Vårdanalys uppfattning att dagens patientlagstiftning inte är tillräcklig. Vi håller också med om att det behövs en samlad strategi och insatser som understödjer intentionerna med lagen.

–En central del är kompetensförsörjningen. Vi vet att det saknas läkare, kuratorer samt psykologer. För psykiatriska tillstånd som ångest, depression, neuropsykiatriska tillstånd och ätstörning förekommer väntetider till behandling inom specialistvården på upp till 12 månader, säger Conny Allaskog.

Som utredningen kring God och nära vård har visat sker hela 30 procent av besöken i primärvården med psykisk ohälsa som anledning. Det är därmed än viktigare att  vården är adekvat resurssatt och bemannad för att kunna möta dessa mångskiftande behov.