NSPH har lämnat remissvar på utredningen om ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69). Vi tillstyrker i stort utredningens olika förslag.
Sjukersättning för äldre
När det gäller sjukersättning till äldre som arbetar, så instämmer vi i att man, vid bedömningen av om det finns rehabiliteringsmöjligheter, endast ska räkna med insatser som kan ge dem arbetsförmåga i arbeten de har erfarenhet av de senaste femton åren. Det är inte rimligt utifrån vare sig ett individuellt eller samhällsekonomiskt perspektiv att kräva att personer med kort tid kvar till pension omskolar sig till ett annat yrke.
Möjlighet till ideellt engagemang
Mer flexibla möjligheter till arbete med vilande sjukersättning liksom partiellt vilande sjukersättning vid studier är andra bra förslag. Viktiga är även de ökade möjligheterna till ideella engagemang för den som har aktivitets- eller sjukersättning. Utredningen tycks ha tagit till sig det som bland andra NSPH föreslog i en skrivelse till utredningen. Sådana engagemang ska man nu kunna ägna sig åt upp till tio timmar i veckan om det inte ger inkomst. NSPH menar att ett ideellt engagemang, i exempelvis i en förening, kan vara rehabiliterande för personer med psykisk ohälsa. Vid deltids-sjukersättning kan det även motverka en ytterligare försämring av arbetsförmågan.
Aktivitetsersättningen
Det är även glädjande att utredningen föreslår förlängning av prövotiden vid studier för personer med aktivitetsersättning, från 6 till 12 månader. För den som under lång tid varit utan både studier och arbete kan det ta tid innan man lyckas få rätt stöd. Man föreslår även ökat fokus på olika insatser till personer med aktivitetsersättning i ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program. NSPH noterar att många unga med aktivitetsersättning i dag går utan sysselsättning i långa perioder, i synnerhet de som står längst från arbetsmarknaden. Detta är något som behöver åtgärdas och NSPH menar att det är viktigt att de unga själva är involverade i planeringen utifrån sin förmåga och behov.
NSPH tillstyrker förslaget att för den med sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid så ska man kunna förlägga sin arbetstid på den återstående deltiden flexibelt, det vill säga på annat sätt än lika stor minskning av arbetstiden varje dag. Detta gör reglerna bättre anpassade till psykisk ohälsa/sjukdom som ofta har ett oregelbundet och varierande förlopp.
Förslagen kring rehabilitering
NSPH anser att det är viktigt att stärka rehabiliteringens roll i sjukförsäkringen och att prioritera tidiga insatser. Det gynnar inte sjukas rehabilitering om Försäkringskassan, som det är i nuläget, inte tar initiativ till rehabilitering med hänvisning till att den sjuke förväntas ha arbetsförmåga någon annanstans när det har gått 180 dagar i sjukfallet. Vi ställer oss även positiva till en steglös ersättning för inkomstförlusten vid rehabilitering. För den med exempelvis utmattningssyndrom eller depression kan en återgång till arbetet bli mer stabil om hen tillåts att kunna återgå långsamt. Man vill även att behov av rehabilitering ska klarläggas senast efter 60 dagar med sjukpenning.
Preventionsersättning ska kunna ges vid deltagande i förebyggande medicinska behandlingar eller rehabilitering samt även förebyggande arbetslivsinriktade åtgärder. NSPH är positiva att dessa regler görs mer flexibla jämfört med dagens system, så att ersättning kan ges för enstaka timmar. Det är även bra att ersättningen också kan ges för arbetslivsinriktade åtgärder innan en arbetsoförmåga uppstått. Det kan underlätta för en person som tidigare varit sjukskriven, återgått i arbete och på nytt är på väg att drabbas av till exempel utmattningssyndrom. Det är dock viktigt att ersättning ges för hela den tid det tar att delta i behandlingarna, d.v.s. inkluderar eventuell restid. Det är även bra att olika hemuppgifter vid exempelvis terapier kan ersättas med preventionsersättningen.
Återstående utmaningar och brister inom sjukförsäkringen
Utredningen har enligt NSPH kommit med flera bra förslag. Det återstår dock flera utmaningar inom sjukförsäkringen för gruppen med psykiatriska tillstånd.
Synen på ”icke observerbara fynd”
Det hör till sakens natur att många psykiatriska tillstånd inte är lätta att mäta och visa, åtminstone inte på det sätt som Försäkringskassan önskar. NSPH menar att det behöver förtydligas i regelverket att även så kallade ”icke observerbara fynd” ska kunna berättiga till såväl sjukpenning som till sjuk- och aktivitetsersättning.
Tiden med sjukpenning behöver ytterligare förlängas
Om man tillåter en längre tid med sjukpenning jämfört med i dag för att återkomma i sitt arbete, ökar möjligheterna att återkomsten kan bli mer varaktig och att man undviker att personer återinsjuknar. Vid vissa psykiatriska diagnoser kan det ta flera år att återhämta sig så att man kan återgå till arbete, men många kan ändå med rätt stöd komma tillbaka och behöver inte bli aktuella för sjukersättning.
Sjuk- och aktivitetsersättning blir alternativ till habilitering och rehabilitering
En farhåga NSPH har då ”kraven” på arbetsoförmåga för att erhålla aktivitets- respektive sjukersättning sänks något är att det skulle kunna få effekten att Försäkringskassan, i stället för att stödja människor i att komma i arbete via habilitering eller rehabilitering ”beviljar” dem sjuk- eller aktivitetsersättning mot deras innersta vilja. Och detta kanske även i de fall de skulle kunna arbeta i en inte alltför avlägsen framtid och faktiskt kunna försörja sig själva. Vid psykiatriska tillstånd har många en stukad självbild och svagt självförtroende och klarar kanske inte av att protestera mot detta i form av överklaganden.
Vården måste ha resurserna
Utredningen har förvisso kommit med förslag för att kunna förhindra sjukskrivningar och öka möjligheter till rehabilitering, men det tar tid innan sådana förslag är verklighet. Dessutom saknar såväl primär- som specialistvård resurser för rehabilitering av de med psykiatriska tillstånd som kan ta lång tid att komma till rätta med. Det råder brist på såväl läkare, sjuksköterskor, kuratorer samt psykologer, vilket försvårar.