NSPH har lämnat ett yttrande över Folkhälsomyndighetens uppdrag angående en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt anhöriga och närstående. Utifrån NSPH:s erfarenheter var den nu nedlagda Nationella Hjälplinjen ett uppskattat stöd och erfarenheterna från våra medlemsorganisationer tyder på att behovet av stöd är ökande och har varit det under de senaste åren. NSPH anser därför att det är mycket viktigt att en motsvarighet på nytt byggs upp.
Bakgrund
Hjälplinjen som drevs fram tills 2019 startades på initiativ av flera av NSPH:s medlemsorganisationer och var för många ett oerhört viktigt stöd. Hjälplinjen fungerade som ett komplement till vårdens stöd och till det medmänskliga stöd som ges genom civilsamhället. När beskedet om nedläggning nådde NSPH uttryckte vi vår oro över detta beslut. (Läs mer om bakgrunden i yttrandet, som finns att ladda ner ovan.)
NSPH:s synpunkter avseende Stödlinjeuppdraget psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell stödlinje som ska rikta sig till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet (självmordstankar) samt deras anhöriga och närstående. Målsättningen med uppdraget är att få fram ett underlag som regeringen kan använda som beslutsunderlag om och hur en nationell stödlinje ska införas.
NSPH lämnar sammanfattningsvis följande synpunkter i ärendet:
– Utifrån våra erfarenheter var Nationella Hjälplinjen ett uppskattat stöd. Att Nationella Hjälplinjens verksamhet lades ned utan att det fanns en ersättning eller motsvarande stödform var djupt olyckligt. NSPH anser nu att det är mycket viktigt att en motsvarighet på nytt byggs upp.
– Erfarenheterna från NSPH:s medlemsorganisationer tyder på att behovet av stöd är ökande och har varit det under de senaste åren. Detta styrks också av såväl Lumell associates kartläggning som de årliga BRIS-rapporterna.
– Den Nationella Hjälplinjen blev ofta en första kontakt för personer med psykisk ohälsa. Utöver att ge stöd fungerade Nationella Hjälplinjen som en kanal för att vägleda vidare till vård. Ur ett systematiskt perspektiv kan en framtida stödlinje bli en viktig funktion som gör att fler söker vård tidigare och på rätt plats, och de som inte behöver komma in i vården kan få det stöd de behöver via en framtida stödlinje.
– NSPH delar bilden som ges i Folkhälsomyndighetens utredning som lämnades till regeringen förra året om att det finns ett behov av en nationell aktör som erbjuder professionellt och anonymt samtalsstöd via telefon, chatt och andra digitala kanaler som ett komplement till civilsamhällets utbud av medmänskligt stöd och hälso- och sjukvårdens ordinarie insatser. NSPH vill i detta sammanhang också betona att det är viktigt att det finns olika former av stöd, både det professionella stödet som kan ges via en nationell stödlinje och det medmänskliga stödet som ges från civilsamhället. I den fortsatta utredningen bör behoven av både det professionella och det medmänskliga stödet tydliggöras.
– NSPH vill poängtera vikten av att en nationell stödlinje ges tillräckliga resurser för att möta det behov av stöd som finns. Resurserna som fanns till det som var Nationella Hjälplinjen var innan dess nedläggning 2019 otillräckliga vilket ledde till att många stödsökande inte fick det stöd de var i behov av.
– NSPH vill vidare poängtera vikten av en tydlig avgränsning mellan det stöd som ges via en nationell stödlinje kontra det stöd som ges via vården samt det medmänskliga stöd som utgår från civilsamhällets stödlinjer och andra stödverksamheter.
Utöver det som anges ovan vill vi återigen poängtera vikten av och behovet av en nationell stödlinje och att det är vår förhoppning att en sådan kan vara verklighet inom en inte allt för avlägsen framtid.