NSPH ingår sedan 2023 i ett samarbete med organisationer i Norden och Baltikum för att dela erfarenheter kring utvecklingen av Peer Support. Nu är det klart att Nordiska ministerrådet finansierar en fortsättning av samarbetet.
Sverige, Norge, Island, Estland, Lettland och Litauen deltar i nätverket. I drygt ett och ett halvt år har de träffats och utbytt erfarenheter kring utmaningar och framgångsfaktorer vad gäller införandet av Peer Support i de olika länderna.
– Det kändes naturligt att ingå i det nordiska nätverket för peer support, vår modell har alltid vunnit på att ta lärdom och utvecklas utifrån andras länders samlade erfarenheter, säger Sonny Wåhlstedt, nationell samordnade av Peer Support samt ordförande för NSPH Västra Götaland och Göteborg.
Gruppbild från ett nätverksmöte kring Peer Support som hölls i Trondheim
Den svenska utvecklingen av Peer Support startade 2012 och har redan från början baserats på utbyten och erfarenheter med andra länder. Den första kontakten togs med Holland som arbetade systematiskt med peer supportrar som del i alla kommunala, utåtriktade samverkansteam (så kallade FACT-team) för personer med psykisk ohälsa. Sedan dess har NSPH gjort studiebesök i bland annat England och Nya Zeeland för att dra lärdomar inför utformningen av en svensk Peer Support-satsning.
Utbyte av erfarenheter mellan länderna
När det nordiska nätverkssamarbetet drog i gång 2023 med finansiering från Nordiska ministerrådet via Nordplus handlade processen mycket om att utbyta erfarenheter om hur utvecklingen sett ut och ser ut inom respektive land.
– De mest värdefulla insikterna är hur mycket vi ändå har gemensamt. Trots att vi kommer från olika kontexter, så har vi alla en samsyn kring vad som är viktigt: vad peer support innebär, hur det skiljer sig från andra stödinsatser, och vilka värden det kan ge personer som kämpar med psykisk ohälsa, säger Filippa Gagnér Jenneteg, nationell utbildningsansvarig för Peer Support och verksamhetsutvecklare, NSPH Västra Götaland och Göteborg.
Hon konstaterar att förutsättningarna för att arbeta med Peer Support ser väldigt olika ut. I vissa länder är man precis i början av sin Peer Support-utveckling, andra länder har flera peer supportrar men saknar en strukturerad sammanhållning för dem.
–Här har Sverige skilt ut sig genom att vi har en tydlig sammanhållen modell med förankring i brukarrörelsen. Flera andra länder är väldigt nyfikna på detta, säger Filippa Gagnér Jenneteg.
Ny ansökan beviljad
Samarbetet har gett mersmak, och organisationerna har därför sökt medel för att kunna fortsätta och fördjupa arbetet inom det nordisk-baltiska nätverket. Den 5 maj stod det klart att Nordiska ministerrådet finansierar en fortsättning av arbetet till juni 2026.
– Det känns jätteroligt, nu får vi verkligen chans att gräva än djupare i våra erfarenheter men också mer aktivt skapa gemensamma aktiviteter, säger Sonny Wåhlstedt.
Arbetet under 2024–2026 kommer bland annat att fokusera på att mer i detalj kartlägga respektive lands förutsättningar, hinder och behov för långsiktig etablering och förankring av Peer Support. Målet är också att skapa en webbportal för att dela kunskap om hur respektive land arbetar med Peer Support, vilken också är tänkt att fungera som inspirationskälla för satsningar på Peer Support.
– Vi ser fram mot att få fortsätta arbetet med att stärka utvecklingen av Peer Support på hemmaplan och med våra nordiska och baltiska vänner, avslutar Sonny Wåhlstedt och Filippa Gagnér Jenneteg.